Charmant
Åh herre gud vilken pärs livet är för tillfället. Amanda har åkt hem till Umeå efter sin visit så nu är jag en ensam arbetsnarkoman utan fritid igen. Skola dygnet runt (absolut ingen överdrift!) och det faktum att jag har 154 kronor på kontot till slutet av månaden känns ju onekligen fabulöst.
Känns dock oerhört tillfredställande för själen att Antikenseminariet är över efter några veckors sömnlöst slit. Nu är det kabaré på fredag och sen hoppas jag få en stillsam sovmorgon åtminstone en dag i veckan. Bortsett från de satans cirkusnumren (jag ska vara en giraff) som toppar prestationsångesten som en klick mjukfluffad grädde.
Skolan kan dock vara en spännande historia där ingen vet vad som komma skall beroende på omständigheterna runt omkring. Så som hur mycket sömn man fått, hur långt in på natten man repade kvällen innan, hur mycket ångest by night som cirkulerar och hur mycket kaffet flödar. Eller om Tomas är arg (d.v.s. taggad). Idag var en sådan dag, och ingen skonades. Min giraff tvingades breakdanca, och jag fällde en stilla tår inombords.
Nu ska jag krypa ner i bädden och låta sömnens oskuldsfulla skynke svepa in över mig. Kanske har jag funnit friden tills imorgon. Godnatt livet. 
Charmant.
Du är så bra och duktig och fin och jag tror att du gestaltar en giraff på ett alldeles fantastiskt sätt.
Äter du riktigt? Du verkar ha gått ner i vikt ganska mycket.
